{"id":2329,"date":"2019-05-17T19:17:31","date_gmt":"2019-05-17T22:17:31","guid":{"rendered":"https:\/\/territorioindigenaygobernanza.com\/web\/?p=2329"},"modified":"2021-12-13T14:55:40","modified_gmt":"2021-12-13T17:55:40","slug":"nnic_02","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/nnic_02\/","title":{"rendered":"2. Sumu &#8211; Mayangna"},"content":{"rendered":"<p>[et_pb_section bb_built=\u00bb1&#8243; inner_width=\u00bbauto\u00bb inner_max_width=\u00bbnone\u00bb][et_pb_row][et_pb_column type=\u00bb4_4&#8243;][et_pb_text _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; text_text_shadow_horizontal_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_vertical_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_blur_strength=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_horizontal_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_vertical_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_blur_strength=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_horizontal_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_vertical_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_blur_strength=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_horizontal_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_vertical_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_blur_strength=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_horizontal_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_vertical_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_blur_strength=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; z_index_tablet=\u00bb500&#8243;]<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\"><em>\u00ab<strong>Queremos el titulo pronto porque nosotros tenemos problemas. Ahora tenemos problemas porque llegaron tres grupos de mestizos. Ellos fueron mandados por el gobierno y ellos quieren trabajar ah\u00ed. Dicen que quieren comprar el bosque y nosotros no queremos. Nosotras como mujeres queremos el titulo del territorio<\/strong><\/em>\u00ab<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\">Mayra Fritz, Elaina Rufos y Adela Mercad (2005).<br \/>Curso Internacional Mujeres Ind\u00edgenas y Afrodescendientes URACCAN.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Es un pueblo transfronterizo que habita en Honduras y Nicaragua. Se subdivide en Sumus del Norte o Mayangna (integrados por los Twhaskas y Panamakas); y los Sumus del Sur o Ulwas.<br \/>Mayangna significa \u201cnosotros lo alto del sol\u201d.<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][et_pb_image _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; src=\u00bbhttp:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/images\/stories\/NICARAGUA\/001-sumu%20mayangna.png\u00bb z_index_tablet=\u00bb500&#8243; align=\u00bbcenter\u00bb \/][et_pb_text _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; text_text_shadow_horizontal_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_vertical_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_blur_strength=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_horizontal_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_vertical_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_blur_strength=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_horizontal_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_vertical_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_blur_strength=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_horizontal_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_vertical_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_blur_strength=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_horizontal_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_vertical_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_blur_strength=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; z_index_tablet=\u00bb500&#8243;]<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Fuente: La Prensa de Nicaragua<\/p>\n<p><strong>Ubicaci\u00f3n<\/strong><br \/>En la Regi\u00f3n Aut\u00f3noma del Atl\u00e1ntico Norte (RAAN), viven los Panamahka en los Municipios de Las Minas y Prinzapolka; y los Tuahka en el Departamento de Jinotega, en los Municipios Bonanza y Rosita (comunidades de Musaw\u00e1s y Wasakin), ubicados mayoritariamente en la Reserva de Bosawas, donde tienen titulaciones de propiedad comunal bajo la modalidad de bloques.<br \/>En la Regi\u00f3n Aut\u00f3noma del Atl\u00e1ntico Sur (RAAS), habitan los Ulwas, en el Municipio de la Desembocadura del R\u00edo Grande (comunidad de Karawala), y en los Municipios de Waspan y Puerto Cabezas.<\/p>\n<p><strong>Territorios en la Reserva de Biosfera Bosaw\u00e1s<\/strong><br \/>En Bosaw\u00e1s habitan 6.500 Mayangnas (66% de la poblaci\u00f3n total de este pueblo ind\u00edgena), que se organizan en cinco territorios ind\u00edgenas:<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][et_pb_code _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; z_index_tablet=\u00bb500&#8243;]<\/p>\n<table class=\"table table-striped\" ><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tbody><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<th>Grupo de Comunidades<\/th>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<th>Etnias<\/th>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<th>Extenci\u00f3n (hect\u00e1reas)<\/th>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<th>Ubicaci\u00f3n Municipal<\/th>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Kipla Sait Tasbaika<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Miskitu y Mayangna<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>113.360<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Waspam, El Cu\u00e1 y San Jos\u00e9 de Bocay<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Li Lamni Tasbaika Kum  <\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Miskitu y Mayangna<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>138.550<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Waspam<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna Sauni As<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>163.360<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Bonanza, Waspam, El Cu\u00e1 y San Jos\u00e9 de Bocay<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna Sauni Bu<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>102.650<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Wiwil\u00ed (Jinotega), El Cu\u00e1 y San Jos\u00e9 de Bocay<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<tr><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna Sauni Bu<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>Mayangna<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>43.190<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/p>\n<td>El Cu\u00e1, San Jos\u00e9 de Bocay, Siuna y Bonanza<\/td>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tr>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/tbody>\n<p><!-- [et_pb_line_break_holder] --><\/table>\n<p>[\/et_pb_code][et_pb_text _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; text_text_shadow_horizontal_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_vertical_length=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_text_shadow_blur_strength=\u00bbtext_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_horizontal_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_vertical_length=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; link_text_shadow_blur_strength=\u00bblink_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_horizontal_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_vertical_length=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ul_text_shadow_blur_strength=\u00bbul_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_horizontal_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_vertical_length=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; ol_text_shadow_blur_strength=\u00bbol_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_horizontal_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_vertical_length=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; quote_text_shadow_blur_strength=\u00bbquote_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_2_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_2_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_3_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_3_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_4_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_4_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_5_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_5_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_horizontal_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_vertical_length=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; header_6_text_shadow_blur_strength=\u00bbheader_6_text_shadow_style,%91object Object%93&#8243; z_index_tablet=\u00bb500&#8243;]<\/p>\n<p><strong>Poblaci\u00f3n<\/strong><br \/>De acuerdo al VIII Censo de Poblaci\u00f3n realizado en el a\u00f1o 2005, en Nicaragua habitan 9.756 Mayangnas, que conforman 36 comunidades. No obstante, la Organizaci\u00f3n de los Pueblos Sumu SUKAWALA, indic\u00f3 en el a\u00f1o 2007 que su pueblo est\u00e1 integrado por 25.050 personas.<\/p>\n<p><strong>Organizaci\u00f3n Ind\u00edgena<\/strong><br \/>Representados a nivel comunal por los Consejos de Ancianos, junto a Consejos Territoriales y Coordinadores de las Comunidades. Integran la Organizaci\u00f3n de los Pueblos Sumu SUKAWALA (Ver secci\u00f3n <strong>Organizaciones Ind\u00edgenas<\/strong>).<br \/>Integran la Asociaci\u00f3n para el desarrollo de los pueblos sumos y Miskitos del sur de Jinotega (ADEPSUMISUJIN).<br \/>Dada su distribuci\u00f3n geogr\u00e1fica, forman parte del Movimiento Ind\u00edgena de la Regi\u00f3n Aut\u00f3noma Atl\u00e1ntico Norte (MIRAAN) y del Movimiento Ind\u00edgena de la Regi\u00f3n Aut\u00f3noma Atl\u00e1ntico Sur (MIRAAS).<\/p>\n<p><strong>Noticia destacada<\/strong><br \/>En 1996, la Comunidad Awas Tingni, del Pueblo Sumo-Mayagna denuncia ante la Comisi\u00f3n Interamericana de Derechos Humanos (CIDH) al Estado Nicarag\u00fcense por no titular sus tierras comunales, y concesionarias a una empresa privada. Este fue el primer caso en que la Corte Interamericana de Derechos Humanos fall\u00f3 a favor del derecho a la tierra ancestral de los Pueblos Ind\u00edgenas (Ver secci\u00f3n<strong> Fallos de la CIDH).<\/strong><\/p>\n<p>[\/et_pb_text][et_pb_testimonial _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; quote_icon_background_color=\u00bb#f5f5f5&#8243; text_shadow_horizontal_length=\u00bbtext_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_shadow_vertical_length=\u00bbtext_shadow_style,%91object Object%93&#8243; text_shadow_blur_strength=\u00bbtext_shadow_style,%91object Object%93&#8243; z_index_tablet=\u00bb500&#8243;]<\/p>\n<p><strong>Para saber m\u00e1s te recomendamos:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Nicaragua: sus diez etnias ind\u00edgenas.<\/li>\n<li>Los ind\u00edgenas Sumus de la Costa Atl\u00e1ntica. Revista Env\u00edo Digital. N\u00famero 57 | Marzo 1986. Universidad Centroamericana \u2013 UCA.<\/li>\n<li>Armando Edwin (2011). Proceso de Saneamiento del Territorio Ind\u00edgena Mayangna Sauni Arungka. Gobierno Territorial Ind\u00edgena. Ispayulilna, 17 de Junio de 2011.<\/li>\n<li>UNESCO. Mayangna &#8211; Reserva de la Biosfera de Bosawas, Nicaragua.<\/li>\n<\/ul>\n<p>[\/et_pb_testimonial][et_pb_image _builder_version=\u00bb3.22.5&#8243; src=\u00bbhttps:\/\/territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/footer.jpg\u00bb z_index_tablet=\u00bb500&#8243; \/][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p><div class=\"et_pb_row et_pb_row_0 et_pb_row_empty\">\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/div> \u00abQueremos el titulo pronto porque nosotros tenemos problemas. Ahora tenemos problemas porque llegaron tres grupos de mestizos. Ellos fueron mandados por el gobierno y ellos quieren trabajar ah\u00ed. Dicen que quieren comprar el bosque y nosotros no queremos. Nosotras como mujeres queremos el titulo del territorio\u00bb Mayra Fritz, Elaina Rufos y Adela Mercad (2005).Curso [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[40],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2329"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2329"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2329\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3664,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2329\/revisions\/3664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2329"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2329"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.territorioindigenaygobernanza.com\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2329"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}